Övrigt

Jordbruksverket föreslår köttskatt

Välj ekologiskt kött från svenska djur som betat utomhus. Foto: Naturskyddsforeningen.
Välj ekologiskt kött från svenska djur som betat utomhus. Foto: Naturskyddsforeningen.

Välj ekologiskt kött från svenska djur som betat utomhus. Foto: Naturskyddsforeningen.

Vi i Sverige behöver äta mindre kött och välja kött med omsorg. Det vinner miljön, hälsan och världens hungriga på. Nu föreslår Jordbruksverket en koldioxidskatt på kött för att få ned konsumtionen.

Ledande internationell forskning har länge pekat på att köttkonsumtionen i väst måste minska. Naturskyddsföreningen har drivit frågan hårt de senaste åren, bland annat genom kampanjen Gröna gaffeln. Därför är det glädjande att Jordbruksverket nu tar ett grepp om frågan i rapporten ”Hållbar köttkonsumtion”. Ett av förslagen är en koldioxidskatt på kött för att få ned konsumtionen.

– En koldioxidskatt på kött är ett steg i rätt riktning. Men det är viktigt att skatten kompletteras med andra styrmedel som minskar jordbrukets miljöbelastning i stort. Vi behöver också stimulera produktionssätt som till exempel stärker den biologiska mångfalden, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens talesperson för jordbruksfrågor.

Mer kött på matborden
I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 50 procent de senaste 20 åren. Idag ligger konsumtionen på cirka 85 kg per person och år, varav ungefär hälften är importerat. Men den stegrande köttproduktionen leder till allvarliga problem. Ett av dem är stora utsläpp av växthusgaser som påskyndar den globala uppvärmningen.

Köttet en tydlig klimatbov
Enligt FN står jordbruket för omkring 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. I Sverige är andelen något mindre, cirka 14 procent. Men i denna siffra ryms inte alla utsläpp som jordbruket orsakar, till exempel utsläpp från transporter, produktion av konstgödsel och avskogning för att bereda plats åt åkermark. Djurhållningen är den enskilt största källan till jordbrukets utsläpp. Metan kommer från idisslarnas ämnesomsättning och lustgas från gödslet.

Mat till boskap istället för människor
Även djurens foder bidrar till miljöproblemen. Fodret odlas på mark som skulle kunna användas till grödor som människan kan använda till bioenergi eller mat, utan en energikrävande omväg genom djuren. Importerat foder, som soja, kan leda till avverkning av regnskog och bidrar dessutom till en utbredd användning av skadliga bekämpningsmedel som sedan länge varit förbjudna i väst.

Med allt detta som bakgrund är det tydligt att minskad djurhållning, framför allt av idisslare, skulle kunna bidra avsevärt till att minska jordbrukets klimatpåverkan.

Stora mängder kött drabbar hälsan
Utöver klimatpåverkan finns det uppenbara hälsoproblem som är kopplade till ett överintag av kött. Exempelvis finns en koppling mellan ökad cancerrisk och ett för stort intag av charkuterier.

Välj det goda köttet
Vi anser dock inte att man ska välja bort kött helt. Istället bör man äta mindre kött och välja kött med omsorg. För oss svenskar handlar det om att äta svenskt, ekologiskt kött från betande djur. Betesdjuren är nödvändiga för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden, vilket i sin tur är en hörnsten för ekosystemtjänsterna.

Låt djuren beta utomhus
Betande djur är också smart från miljösynpunkt eftersom de kan äta hö, ensilage och gräs, som människan inte kan äta. Om djuren dessutom själva söker föda och får beta på marker som inte går att odla på kan man spara ytterligare resurser.

Dessutom är betande djur, men även gris och kyckling, viktiga ur växtnäringssynpunkt när man kombinerar djurhållning och växtodling. Det innebär att växtnäring i form av stallgödsel återförs till åkermarken, vilket gör att behovet av konstgödsel minskar. Resurseffektiviteten i gris- och kycklingproduktionen kan däremot diskuteras eftersom dessa djur idag föds upp på sådant som människor kan äta direkt, exempelvis spannmål och soja.

Bevara naturbetesmarkerna
Förlusten av arter fortsätter i odlingslandskapet. Naturbetesmarker är viktiga för att stärka den biologiska mångfalden och för att skapa olika typer av ekosystemtjänster och hålla landskapet öppet. Idag betas omkring 450 000 ha betesmark i Sverige och ytan behöver åtminstone bibehållas, men helst öka, för att den biologiska mångfalden ska kunna stärkas.

Det finns med andra ord många svåra frågor kopplade till kött, klimat och mångfald. Men ett som är säkert är att det är klokt att äta mindre kött. Och när vi äter kött är det framför allt svenskt, ekologiskt kött från djur som betat ute som gäller.