2007 monterade Kent Wallin upp sitt solfångarsystem.

2007 monterade Kent Wallin upp sitt solfångarsystem.

Med vakuumrörsolfångare på altantaket har Kent Wallin från Forsa hittat sitt sätt att sänka elförbrukningen. Med det ­systemet har han sänkt från 60.000 till 13.000 kilowatt per år. Nu har han bestämt sig för att bygga ut sin anläggning.

I gränslandet mellan Forsa och Hög i Hälsingland ligger Smedsgården. Där har Kent Wallin och hans familj bott sedan 2002. På den gamla gården har familjen några hästar som springer runt i hagen. En lantlig idyll beläget på en höjd med en underbar utsikt över ängar och vatten. Ett perfekt ställe att slå sig ned på, det kände han redan från allra första stund.

Det är ett gammalt hus som krävde en del renoveringar och en del annan översyn. En sak han med tiden började fundera på var hur han skulle kunna sänka elförbrukningen, den direktverkande elen i kombination med skenande elpriser slukade många sköna tusenlappar, allt för många för att det skulle vara acceptabelt.
Han hittade till slut en lösning. Valet föll på solenergi. Att ta tillvara det som den stora gula värmekällan har att erbjuda var något som lockade att prova på.

Så här kan det se ut när solfångarna sitter uppe på ett hustak.

Så här kan det se ut när solfångarna sitter uppe på ett hustak.

Solfångare intressant
– Jag var ute och kollade på nätet om olika alternativ och till sist fastnade jag för solfångare och så blev det. 2007 var de uppmonterade, säger han.

Han valde så kallad vakuumrörsolfångare som kostade runt 20 000 kronor, av dessa fick han 7 000 i statligt bidrag. Solfångarna består av glasrör som sitter monterade i två sektioner, sammanlagt är det 60 rör. Sektionerna sitter på taket till altanen. En vakuumrörsolfångare består av ett antal vakuumrör, dubbelt 58 millimeters glasrör.

Utformade som en termos
Rören är utformade som en termosflaska, det vill säga det är två rör med vakuum mellan. Det yttre röret är transparent och det inre är själva absorbatorn. I centrum av det inre röret blir luften oerhört varm. Det är här man plockar ut energin. En kopparpistong, så kallad ”heat-pipe”, innehållande en vätska förs ner i vakuumröret. Toppen på pistongen förs in i en värmeväxlare. När värmen stiger i vakuumröret förångas vätskan i pistongen och stiger uppåt tills den når värmeväxlaren. Då kyls den av och kondenseras och rinner tillbaks ner i pistongen för att åter hettas upp. Värmen förs vidare från värmeväxlaren till en ackumulatortank. Varje rör monteras för sig och kan när som helst bytas eller tas loss utan att man behöver tömma rörsystemet på värmebärarvätska.

Kent Wallin har blivit övertygad om solenergins möjligheter när det gäller uppvärmning och tänker satsa vidare.

Kent Wallin har blivit övertygad om solenergins möjligheter när det gäller uppvärmning och tänker satsa vidare.

– Det är ju varmvattnet som värms via solfångarna, det blir lite värme över, spillvärme kan man säga, den kör jag ut i golvvärmen i huset. På det sättet får jag bort den råa och fuktiga luften inomhus under sommaren, säger Kent Wallin.

Solfångaren kan monteras lutande, på markställning, på tak eller vertikalt på vägg. Lutningen måste vara minst 20 grader. Med en lutning om 45 grader har man optimerat för sommardrift. Man kan montera direkt på vägg om man vill optimera mer för höst och vår.

En del av de rör som sitter på plats. Några gick sönder den gångna vintern.

En del av de rör som sitter på plats. Några gick sönder den gångna vintern.

– Egentligen hade det bästa varit att montera lodrätt på en vägg och jag funderade också på att göra det. Men på det här huset gick det inte, det är för mycket vinklar och vrår, inga hela väggytor som var tillräckligt stora, säger Kent Wallin.

Fantastisk besparing
Tidigare hade han direktverkande el och då låg förbrukningen på cirka 60 000 kilowatt per år. Idag är den siffran runt 13 000 kilowatt. Drygt 6 000 kronor per år kostade det att värma upp vattnet förut, nu är den summa i det närmaste halverad.

En av fördelarna med den typen av solfångare som Kent Wallin valt är att den ger värme även när det inte är direkt solsken. I källaren har han ackumulatortankar, två stycken, och vattnet som pumpas runt håller 80 grader och tillgodoser mer än väl det behov som familjen har, då är även skötseln av hästarna inräknad.
Inom kort ska ytterligare en tank installeras och då kommer det att finnas tillgång till drygt två kubikmeter vatten.

Sol och ved

En så kallad plattvärmeväxlare.

En så kallad plattvärmeväxlare.

För att värma huset så är det ved som gäller. I källaren finns vedpannan men dessutom så är huset utrustat med fyra kakelugnar. Den vinter som gick tog hårt på vedlagret, och det blev svårare att få tag på ved ju längre vintern gick. Normalt förbrukar han cirka 30 kubikmeter ved, men vargavintern 2010/2011 krävde det dubbla.

Sol och ved. Det är det som gäller som sagt. Och han ångrar inte en sekund att han satsade på solfångare. Inom kort ska han montera upp två sektioner glasrör till, totalt blir det då 120 rör. En investering på ytterligare drygt 20 000 kronor. Men det bekymrar inte alls, tvärtom.

– Det har fungerat mycket bättre än jag någonsin hade vågat hoppas på. Det är en fantastisk effekt på systemet så det råder inga som helst tveksamheter när det gäller att utöka, säger Kent Wallin.

Solenergifakta

  • Fakta – Vakuumrör
  • Längd: 1800 millimeter.
  • Yttre rördiameter: 58 millimeter.
  • Inre rördiameter: 47 millimeter.
  • Glasets tjocklek: 1,6 millimeter.
  • Rörmaterial: Högkvalitativt borosilikatglas.
  • Varje 30 rörs solfångare har en effekt på 1910kWh/30 rör panel.
  • De flesta kalkyler för solvärme räknar med en livslängd på minst 10–20 år.
  • På grund av våra långa dagar under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Under månaderna april-september ger solen hela 900-1000 kilowattimmar/kvadratmeter.

Fakta – Heatpipe
En heatpipe är ett slutet rör med vätska inuti. Trycket i röret är sådant att vätskan förångas vid lämplig temperatur och röret kan därmed användas för att effektivt leda värme genom att flytta värme från rörets ena ände till den andra.

Heatpipe används också för att transportera värme från vakuumrörs solfångare till vattenburna värmeledningssystem. Om man har golvvärme i huset, alltså lågtemperatursystem för att värma, så kan man spara mycket på att utnyttja solvärme. Solen kan också till rimlig kostnad användas till att värma tappvarmvatten och då är vakuumrör med heatpipe effektivast. I en Heatpipe kan värmen bara transporteras i en riktning nerifrån där vätskan förgasas uppåt där gasen kondenseras för att ­rinna längs rörets insida ner och förgasas.

Källa:
www.wikipedia.org
www.combiheat.se

Text & Foto: Ove Hansen/Privat