– Skål, säger Staffan Ottosson som har stora förhoppningar på sin vingård.
Staffan Ottosson på Stora Boråkra satsar på vinproduktion. Totalt har han investerat en miljon kronor och räknar med att vinstockarna ska bli en viktig del i gårdens verksamhet.
– Dels handlar det om vanlig försäljning. Men sen ser jag även en stor potential i upplevelseturism där visningar av vingården med vinprovningar kommer att spela en viktig roll, säger han.
Under de senaste åren har han etablerat odlingarna som för närvarande omfattar 800 stockar. Nästa år ska det finnas ytterligare 4000 stockar på plats, vilket på sikt innebär en årlig produktion på cirka 5000 flaskor vin.
Staffan Ottosson har satsat på Solarisdruvan som är den i särklass mest odlade sorten i Sverige och som visat sig vara både resistent mot gråmögel och högavkastande.
– Den stora utmaningen är klimatet, men i växtzon 1 har vinodling visat sig fungera alldeles utmärkt, säger han och tillägger att det gäller att välja plats med omsorg.
De befintliga vinstockarna är planterade på en svag sluttande slänt i bästa söderläge för att få så mycket sol som möjligt. Sluttningen gör även att den kalla morgonluften försvinner snabbare.
Skötsel heltidssysselsättning
Skötseln av druvorna är relativt tidsödande och han räknar med att detta kommer att bli en heltidssysselsättning utöver gårdens övriga verksamheter.
Vinstockarna måste beskäras samtidigt som det gäller att hålla efter ogräset mellan raderna. Själv räknar han med att han inte kommer att behöva spruta plantorna med kemiska bekämpningsmedel, men däremot krävs tillförsel av kväve, magnesium, kalium och bor.
– En del odlare väljer att plantera kväverika växter mellan raderna för att på så sätt kunna minska kvävegivorna, men jag har valt att ha öppen jord eftersom den drar till sig mer värme. Just värmen är A och O för att lyckas, säger han och tillägger att den stora risken med att odla vin i Sverige är järnnätterna som snabbt kan förstöra skörden.
Odling av druvor är arbetsintensivt.
För att minska risken för frostskador går det att spraya en vattendimma över odlingarna eller elda i tunnor, men hittills har han inte tvingats ta till de åtgärderna.
I oktober är det dags för årets skörd. Först ska allt plockas för att sedan transporteras till vineriet där man avstjälkar och krossar druvan. Därefter pumpas allt till pressen där saften under lågt tryck under någon timme pressas fram. Druvsaften pumpas därefter över till de stora tankarna där den ska klarna innan man tillsätter jästen.
Staffan Ottosson planerar inte att lagra vinet på ekfat utan istället låta det vila på sin egen jästfällning för att sedan tappas över på flaskor någon gång i mars nästa år. Då ska det vita vinet vara i stort sett färdigt att dricka och om allt går som det ska kommer det att bli en succé.
Ännu har han inte bestämt vad det ska heta och inte heller har han skissat på hur etiketten ska se ut, det är något som blir aktuellt först när han vet hur utfallet blir.
– Ett riktigt bra vin går att sälja för 200 kronor på Systembolaget, och av det beloppet får jag behålla 150 kronor. Så jag vågar nog påstå att vinproduktion kan bli en riktigt lönsam affär på sikt, säger han men tilläger att det samtidigt är förenat med höga initialkostnader.
Investeringsstöd
Den totala summan för etableringarna av odlingarna samt det nybyggda vineriet stannar på cirka en miljon kronor, och av detta har han själv stått för 70 procent. Resterande delen består av investeringsstöd från länsstyrelsen.
– Vineriet är den i särklass största enskilda kostnaden. Jag har valt att bygga nytt för att det ska bli livsmedelsgodkänt. Själva byggnaden är sedan länkad till ett gammalt stall som jag håller på att inreda till en provningsdel. Här ska stora grupper kunna samlas och testa viner under gemytliga former, säger han.
Staffan Ottosson är övertygad om att det blir en kort payoff-tid på investeringen som han räknar med ska kunna sysselsätta honom fullt ut de kommande åren.
Solarisdruvan är resistent mot gråmögel och ger bra avkastning på nordliga breddgrader.
– Jag är fjärde generationen på gården som varit i släktens ägo sedan 1905. Jag tog över för 15 år sedan och drev jordbruket i två år parallellt med andra heltidsprojekt, men det blev lite väl mycket samtidigt som lönsamheten var för dålig, säger han och tillägger att anledningen till att han valde att satsa på just vin är klimatpåverkan som öppnar nya möjligheter för vinproduktion på nordligare breddgrader.
Bed & breakfast
Gårdens 45 hektar åker och 45 hektar bete är numera utarrenderat men däremot sköter han de 100 hektaren produktiv skogsmark på egen hand. Till det kommer sedan uthyrning av hus på gården samt en målerifirma som han driver på somrarna med inhyrda litauiska arbetare.
– Sen har jag och min fru Lil även en bed & breakfastverksamhet som vi räknar med att kunna marknadsföra mer intensivt nu när vi även kan erbjuda vinprovningar, säger han och tillägger att han själv inte har ett ovanligt stort vinintresse.
Det är snare utmaningen i att etablera en helt ny verksamhet som driver honom.
– Jag är entreprenör ut i fingerspetsarna, säger han.
Tips från SLU:
- Att sälja ett svenskt vin får anses vara en fråga om att sälja en upplevelse, inte en måltidsdryck.
- Att bygga upp en vingård kräver kapital och kompetens.
- De höga produktionskostnaderna gör att man måste satsa på en högkvalitativ produktion för att nå framgång i Sverige.
- Vinproduktion är en arbetsintensiv verksamhet och de stora kostnaderna ligger på arbetstid.
Källa: SLU Fakta jordbruk 4 2008 – Starta en vingård i Sverige
Text & Foto: Peter Fredriksson
