Råttor ledde till företagande

Om det inte hade varit för några gnagare hade Louise Sieka kanske aldrig tagit över ridföretaget Genas. Nu vill hon höja islandshästens status.

– Hittills har rasen blivit marknadsförd som en barnvänlig yllesocka.

Louise Sieka har alltid varit intresserad av djur. Under uppväxten spenderade hon mycket tid på ridanläggningen Genas, i Närtuna utanför Stockholm. Det var där som intresset för islandshästar väcktes – och sedan fem år tillbaka driver hon själv verksamheten.

Det oväntade erbjudandet om att ta över kom som en följd av att hon hade problem med råttor.

– Jag ringde till Genas för att jag ville köpa några katter. Då frågade Björn: ”Du vill inte köpa några hästar också?”

Det ville hon. Att bli egenföretagare som 21-åring föll naturligt eftersom båda hennes föräldrar var det. Redan som liten hade hon fått följa med dem på jobbet för att lära sig hur företagande fungerar.

Intresset stort
Så när hon tog över Genas var hon medveten om att det skulle innebära mycket arbete.

– I början var jag tvungen att ha ett anteckningsblock bredvid sängen för att få sova. Jag kunde vakna tre gånger per natt och komma på något som jag måste göra. När jag hade anteckningsblocket kunde jag skriva ner det och sedan somna om.

Louise Sieka driver en träningsanläggning med bas på Toftinge gård, utanför Norrtälje.

Verksamheten, som i dag har åtta hästar, erbjuder bland annat konferenser, ridlektioner och turridning. Intresset är stort.

– Vi har mycket stamkunder. Genas är ett väl inarbetat namn efter att ha funnits i så många år.

Vid sidan av företaget tävlar Louise Sieka med två islandshästar i bland annat fyr- och femgång. 2010 satte en bruten fot stopp för tävlandet, men de senaste två åren har hon varit i B final på SM i tölt T1. Nästa säsong är målet att komma till A-final i SM med hingsten Ómi.

Hoppas på höjd status
– Man siktar mot stjärnorna och når himlen. Jag vill att vi ska tävla och ta oss så långt det går, men det viktigaste är att det inte känns som ett tvång.

För de som tävlar med islandshästar rör det sig inte om några stora prispengar. Louise Sieka hoppas att sponsorerna snart ska inse sportens potential och att djurens status ska höjas.

– Till skillnad från många andra raser har intresset för islandshästar legat stadigt länge och det finns en stor målgrupp som satsar mycket pengar på sina djur. Islandshästen är så mycket mer än turridningsponny, men hittills har rasen blivit marknadsförd som en barnvänlig yllesocka.

Med både jobb och tävling blir det många timmar i sadeln, men för Genas Salomeas ägare innebär ridningen inte bara arbete – utan även vila.

– När jag sitter upp känner jag harmoni. Det blir som en paus från allt annat. Att rida är som en dans, man använder hela kroppen och det går inte att vara någon annanstans i tanken.

Louise Sieka