Slutet gott allting gott. Anja och Erik Bengtsberg pustar ut tillsammans med distriktsveterinärerna Erik Wasberg och Sofia Bäcklund.

Slutet gott allting gott. Anja och Erik Bengtsberg pustar ut tillsammans med distriktsveterinärerna Erik Wasberg och Sofia Bäcklund.

Salmonella tillhör varje djurhållares mardröm. En av dem som misstänktes ha fått salmonellan via foderleverantören var Bengtsbergs Lantbruk i Hälsingland, därmed väntade tre veckors ovisshet och vånda.

Erik Bengtsberg driver tillsammans med sin hustru Anja sin gård strax utanför Järvsö i Hälsingland. För två år sedan gick man ”all in” och bestämde sig för att fördubbla kapaciteten från drygt 100 tjurar till 230 och i oktober 2011 stod det nya stallet med liggbås klart. Det är ett rejält bygge på 14 x 62 meter och investeringen har hittills blivit som det var tänkt.

Så kom det ett samtal från Jordbruksverket, där man berättade att gården förmodligen hade fått salmonella via foderleverantören A/B Joh. Hansson i Uppsala. Provtagning skulle ske, men på en gång stod det ganska klart att sanering av fodersilos och foderanläggningen var nödvändigt.

IMG_1027Och eftersom man nu hade investerat i tygsilos, och ingen visste hur man skulle sanera en sådan, var det bara att kasta dem och köpa nya. Övriga utrymmen och anläggning sanerades av Farmartjänst, och eftersom denna sanering berodde på att foderleverantören hade levererat smittat foder så får alltså denne stå för kostnaden.

Till slut kommer då Jordbruksverket och tar sina prover. Gården är hittills inte spärrad. En spärr innebär att djur inte får lämna eller föras in på gården, samt att gödsel inte får spridas. En spärr upprättas när man hittat salmonella och än så länge fanns bara en misstanke om ”trolig salmonellasmitta”.

Man var dock rekommenderade att agera som om gården var spärrad, och man fick inte skicka djur på slakt förrän provsvaren hade kommit. För en gård som lever på att föda upp tjurkalvar till slakt, och med ett schema där man skickar djur varje månad, så är det givetvis ett tufft besked. Bara att invänta resultatet.

Så vad händer då om man hittar salmonella i en djurbesättning, och inte bara i exempelvis fodret? Ja, det finns mer än 2500 olika stammar av salmonella, vissa extremt aggressiva och andra betydligt mildare utan större symptom eller förmåga att sprida sig. Är det en aggressiv stam kan det gå så långt att djuren avlivas, beroende på djurslag och andra omständigheter. Själva byggnaden kan saneras eller brännas beroende på konstruktion och värde.

Men för det mesta är det betydligt mindre dramatiskt. En spärr är alltid minst två månader och djuren provtas en gång i månaden. Och precis som för människor så tar kroppens eget imunförsvar hand om salmonellan som därmed går över av sig självt. Ibland händer det att någon enstaka ko får ”kronisk” salmonella och då tar man bort just den individen. Men alla beslut kring sanering är individuella och fattas tillsammans med djurhållaren.

Saneringsarbetet är givetvis tidskrävande och tufft, men underlättas så här års av att man kan släppa ut på bete. Då minskar virustrycket och salmonellan har lättare att läka ut.

Nu visade det sig att Bengtsbergs Lantbruk inte var smittat, och av de 154 gårdar som man gjorde provtagning på var det endast tio som fått salmonella via foderleverantören. En elfte gård hade dock en annan, mer aggressiv, form av salmonella och blev därför också spärrad.

När det kommer till mjölkgårdar är detta inget större problem, då all mjölk pastöriseras så bakterierna dör, så mjölken kan fortsätta levereras. För köttgårdar som kontinuerligt lämnar djur till slakt blir det givetvis knivigare.

För Erik och Anja Bengtsberg utgår ingen ersättning från staten då gården aldrig blev spärrad, istället får de ta det med A/B Joh. Hansson som förhoppningsvis har försäkringar som täcker ersättningskraven från de 143 friförklarade gårdarna. Oavsett är det givetvis en stor lättnad att så många gårdar slapp bli spärrade.

För familjen Bengtsberg innebar misstanken om salmonella inga stora störningar i verksamheten, förutom då en sanering av foderanläggningen och nya silos, men transporterna till slakteriet blev inte störda. Så efter tre veckor av vånda var det bara att fortsätta med vårbruket. Ibland är ett negativt besked det mest positiva man kan få.

Text: Henrik Fitinghoff  Foto: Ove Hansen