– Tobaken är tacksam att odla eftersom det saknas skadeinsekter, säger Anders Olsson.
Anders Olsson satsar på kommersiell odling av tobak. Inför den andra odlingssäsongen är han optimistisk över det kommande utfallet. Om allt går som det ska bli det flera ton svenskt snus av råvarorna.
– Vi sätter 60.000 plantor på 1,5 hektar, säger han.
Förr var odling av tobak en viktig verksamhet i stora delar av landet. Men i början av 1960-talet upphörde den storskaliga kommersiella odlingen på grund av lönsamhetsproblem, och sedan dess har tobaken importerats från andra länder.
När Anders Olsson köpte en villa i anslutning till Svenska Tobaksmonopolets före detta beredningsmagasin, Monopolet i Fjälkinge, fick han i stort sett den gamla byggnaden på köpet.
Och det var då hans intresse för tobaksodling väcktes på allvar.
Familjetradition
– Min farmor fick diplom och guldklocka för sin tobak på 1950-talet. Men sen har även min gammelfarmor varit i branschen, så det här är ju lite en familjetradition, säger han när vi träffas på åkern där ett tiotal inhyrda lantarbetare är i full färd med att plantera.
Trots att det är tidig sommar är det kallt och regnigt, men det är inget större problem för plantorna som klarar i stort sett allt utom frost.
Under den kommande arbetsdagen ska man få ned 20 000 plantor av sorten Alida i jorden och sen väntar ytterligare två intensiva planteringsdagar. Plantorna sätts med 50 centimeters mellanrum och med 50 centimeter mellan raderna.
Tobaksplantorna sätts ut manuellt med 50 centimeter mellan plantorna och raderna.
Inför planteringen har åkern grundgödslats med NPK och sen väntar någon eller några kvävegivor under sommaren, beroende på hur stor nederbörd det blir.
En fördel med att odla tobaksplantor är att de är motståndskraftiga mot både skadeinsekter och växtsjukdomar. Till nackdelarna hör att det är mycket arbetsintensivt eftersom det i stort sett saknas maskinella hjälpmedel. Istället är det äldre redskap och manuellt arbete som gäller inför, under och efter skördesäsongen.
– I sommar kommer jag att tillsammans med två heltidsanställda sköta om odlingen, vilket gör att det inte blir många kronor över. Men på sikt räknar jag med att detta kan få kommersiell bärkraft, säger han och tillägger att i samma veva som han blev ägare till den gamla magasinsbyggnaden Monopolet genomförde regionmuseet ett större projekt om tobaksodlingens betydelse för områdets kulturhistoria.
Bortglömd gröda
För Anders Olsson som vid den tiden var helt okunnig om hur det gick till att odla tobak blev det spännande att få lära sig mer om en gröda som de flesta i bygden glömt bort. Samtidigt fick han kontakt med Sveriges näst största snusproducent Fiedler & Lundgren som ville köpa torkad svensk tobak.
Anders Olsson menar att hans nyetablering av en näringsgren som varit avsomnad under så lång tid innebär en hel del merarbete. Bland annat har han fått tillverka de 60 000 krokar som plantorna så småningom ska hängas upp på för att torkas. Till det kommer sedan flera tusen träspett som plantorna i sin tur ska hängas upp på.
Förra året, som han själv betecknar som ett försöksår, satte han 40 000 plantor som genererade två ton torkade blad, men i år räknar han med ett bättre utfall.
En hel del jobb
– Vi har finslipat odlingsmetoderna och lärt oss en hel del om hur vi bäst tar tillvara på plantornas avkastning. Under sommaren handlar det mest om att nypa bort blommor som tar kraft från bladen samt rensa ogräset. En hel del arbete, men det är inget mot vad som väntar efter skörden, säger Anders och tillägger att till skillnad från förr i tiden plockar han inte blad för blad. Istället får hela plantan växa klart innan den klipps av vid roten med en tobakssax.
Då är tobaksplantan i brösthöjd och har en stjälk som är cirka 5 centimeter tjock. De skördade plantorna träs sedan upp på spett och lufttorkas utomhus eftersom solen hjälper bladen att mogna. Efter cirka fyra veckor tas de in inomhus där de får torka ytterligare fyra till fem veckor. Under den här tiden vissnar de från stjälken och uppåt.
Därefter repas bladen från stjälkarna för att sedan få torka tills de innehåller cirka 13 procent vatten, vilket innebär att han måste tillsätta värme i magasinet för att lyckas komma ned i de nivåerna.
Avfuktningsanläggning ett mål
På sikt kommer Anders Olsson troligen att investera i en avfuktningsanläggning för att skynda på torkprocessen. Den tidsödande avplockningen av blad från plantorna efter torkningen skulle han helst vilja utföra maskinellt, men det går inte eftersom bladen torkar i olika takt.
De torkade bladen paketeras slutligen i kartonger som rymmer 200 kilo vardera och fraktas till Fiedler & Lundgren i Malmö som vidareförädlar tobaksbladen till snus.
– Jag varken snusar eller röker själv, men när snuset kommer ut på marknaden ska jag så klart testa en prilla, säger han.
Till vintern ska råvaran användas i svenskt snus.
Visste du att:
- den första tobaksplantagen anlades i Stockholm 1650
- drygt 100 år senare fanns det kommersiella tobaksodlingar i 72 städer
- den sista stora kommersiella tobaksodlingen i Sverige lades ned 1964
- på 1960-talet kom de första larmrapporterna om att det är farligt att använda tobak.
Plantan
- Tobaksplantan är ettårig och blommar mellan juni och juli.
- Obeskuren kan den bli två meter hög.
- Tobaksfrön är små, 10 000 frön väger ungefär ett gram.
Text & Foto: Peter Fredriksson
