Klarar sig kalven i vinter? Hur många älgar dör?

När det gäller räv och grävling finns inga hårda forskningsfakta när det gäller värme och torka.

– Generellt kan man tänka sig att asätare och rovdjur kan ha haft det lättare när andra djur haft det tufft, säger Fredrik Widemo.

För växtätarna har det varit värre. Rådjur och hjortar har fått nöja sig med undermåligt bete och rådjuren har dessutom haft sin brunstperiod i stark värme och torka. I brunsten är bockarna starkt knutna till sina revir och det har i sommar kunnat innebär att de även lidit brist på vatten.

Men det låter på Fredrik Widemo som om jägarna med gott samvete kan jaga bock.

– Dels har det blivit svalare och dels är det inte bockarna som styr ut populationstillväxten utan getterna, säger Fredrik Widemo.

Slutar producera mjölk

Fredrik Widemo.

Älgarna är de djur som farit mest illa i värmen och torkan. Dels har deras mat varit näringsfattig, dels har det gått åt energi för att hålla kroppstemperaturerna nere.

– Sedan kommer brunsten ganska snart och den tar också på deras krafter. Vi vet av studier på Öland att älgkorna nästan helt slutar producera mjölk till kalvarna när det blir varmt och torrt. Vi kommer att se en mindre kalvar och ökad dödlighet bland kalvarna. Dessutom blir det färre kalvar i vår, säger Fredrik Widemo.

Under tisdagen rapporterade vi om ett jaktlag på Vätö i Norrtälje som skjuter på älgjakten minst en månad. De vill inte utsätta svultna och utmattade djur för ytterligare ansträngning. Förhoppningen är också att det ska komma upp grönska så att älgarna får mat före vintern.

Den förhoppningen grusar dock Fredrik Widemo.

– Den grönska som redan slagit ut och förlorat sitt näringsvärde kommer inte att återfå det. Men de som skjuter på jakten ger älgarna lite extra tid för vila och återhämtning. De ska ju också in i en brunstperiod. Dessutom får de en chans att se hur viltstammarna mår och kan anpassa avskjutningen, säger Fredrik Widemo.

Välnärda vildsvin

Torkan drabbar också björnarna. När blåbären torkar bort får de svårt att fylla på fettreserverna inför vintern. Widemo menar att de inte kompenserar genom att exempelvis ta fler älgkalvar.

– Så här års är de helt inställda på att söka bär. Men jag har hört att det kan vara ett bra år för kråkbär och det äter björnarna gärna. Det kan till viss del kompensera ett dåligt blåbärsår, säger han.

Vildsvinen verkar ha klarat sommaren bra. De rapporter Fredrik Widemo har pekar på välnärda grisar.

Även fåglarna verkar ha haft ett bra år. De är främst beroende av det inte inte blir kalla och blöta perioder för kycklingarna.

Hur ska jägarna tänka?

Widemo förutspår att framförallt hjortdjuren kommer att vara i sämre kondition när vintern kommer. Då är frågan hur jägarkåren ska tänka vid jakterna med ställande och drivande hundar.

– Man måste tänka på vilka hundar man släpper, hur många hundar man släpper och hur långa jakterna blir. Man kan korta drevtiderna och inte jaga lika ofta. Kanske låter man också en del av marken vara fredad för jakt. Det är ett ansvar jägarna har, men det finns också en vana att ta det ansvaret, säger Fredrik Widemo.

Han poängterar att vinterns utfodring av vilt kommer att vara mycket viktig.

Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
Taggar:
Läs också