Valenkät: Så tycker MP och L i jaktfrågorna

De frågor Jaktjournalens läsare sänt oss kan delas upp i tre huvudkategorier. Det gäller vapenlagstiftning, viltförvaltning samt frågor som berör våra stora rovdjur.

Kring vapenlagstiftningsfrågorna är de långa vapenlicenshanteringstiderna, rädslan för åtstramningar i lagstiftningen kring halvautometer och jaktvapen med moderna utseenden återkommande. Dessutom förekommer frågor kring blyanvändning i ammunition.

I den andra kategorin återfinns frågor om jakttider på arter som korp, säl och skarv. Tre arter vi i dag inte får jaga utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Läsarna undrar också hur ni politiker ser på det moderna skogsbruket som medför problem för bland annat skogsfågel med storskalig hyggesavverkning och mindre ytor av gammal skog.

Fällfångst är en annan fråga som intresserar våra läsare. Precis som viltkött och hantering av den fantastiska råvaran.

Den tredje kategorin är inriktad på rovdjur och främst varg. Våra läsare är många gånger hundägare i vargområden och lever med hotet ständigt när de går på jakt.

Sista kategorin handlar om jaktklimatet i dag. Jägare hotas och militanta jaktmotståndare saboterar laglig verksamhet.

Miljöpartiet svarar:

1) Hur ser ert parti på vår nuvarande vapenlagstiftning?

Sverige är förpliktade att införliva EUs nya vapendirektiv i nationell lagstiftning. En utredning har nu presenterat sin tolkning av direktivet och vilka ändringar som behöver göras i Svensk lagstiftning för att leva upp till direktivet. Utredningens resultat är ute på remiss och vi avvaktar svaren från remissen innan slutgiltigt ställningstagande tas.
Vi tycker att det därför är rimligt med en fortsatt restriktiv inställning till innehav av jaktvapen.

2) Hur ser ni på polisens hantering av vapenärenden för jägare?

Det är beklagligt att många måste vänta på sina licenser men det är ett arbete som polisen måste få prioritera. Miljöpartiet har inga förslag på förändringar.

3) Hur arbetar med att underlätta jakten på fredade arter som nu populationsmässigt vuxit till hållbara stammar?

Vi vill inte se en förändring av art- och habitatdirektivet. För arter som inte omfattas av det måste en utredning måste göras för att få tillräckligt med underlag för att kunna utvärdera de fredade arternas status.

4) Hur vill ni förenkla hanteringen så fler kan köpa exempelvis vildsvinskött?

Vi ser gärna förenkling i hantering av viltkött så att fler får del av det så länge livsmedelssäkerheten kan garanteras. Det finns goda exempel i andra länder som vi kan lära av.

5) Hur jobbar ni för att skogsbruket ska ta hänsyn till höga naturvärden i skogen och möjliggöra talrika populationer av skogsfågel?

Skogsmarken är ett värdefullt ekosystem för växt- och djurarter. Hur skogspolitiken utformas är en angelägenhet för hela samhället.

Miljöpartiets mål är att ha ett hållbart skogsbruk och jordbruk, som värnar om miljön och är långsiktigt hållbart och resistent för nya utmaningar. Vi vill därför; öka resurserna för skydd av värdefull natur samt för naturvårdsskötsel, med syfte att öka den biologiska mångfalden (därmed även skogsfåglar), och gynna hållbart brukande av skogen, och hyggesfria metoder

Vi vill även att variation av trädarter och ålder ökar i den brukade skogen, att mer skonsamma och klimatanpassade metoder ska användas vid markberedning, att biodrivmedel ska miljömärkas för att garantera att de inte ger stora negativa miljö och klimateffekter att stubbrytning ska vara förbjudet och att uttag av GRO T (grenar och toppar) ska vara hållbart.

6) Hur vill ni att den svenska vargpopulationen förvaltas? Hur många vargar ska vi ha och hur ska drabbade på landsbygden och renägare kompenseras? Hur mycket ska vargarna få kosta?

Vi vill se rovdjursstammar som är långsiktigt livskraftiga. Innan dess ska ingen licensjakt bedrivas utan enbart så kallad skyddsjakt mot rovdjur som har orsakat skada eller som uppträtt oskyggt mot människor. Det betyder att vi i dagsläget inte vill se licensjakt på lodjur, järv eller varg.

Miljöpartiet vill öka anslaget till åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på tamdjur och ger ersättning när angrepp inträffat.

Vi har ökat anslagen till viltskador med 20 miljoner kronor per år 2016-2018.(bara 10 miljoner 2015) för att minska konflikterna med rovdjur.

Vi har gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga viltangrepp på tamdjur och husdjur. Vi har ändrat sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna som beslutar om rovdjursjakt så att ekoturism och naturvård får vardera en extra representant.

Vi är också skyldiga att se till att vargen har en gynnsam bevarandestatus enligt EU-s- art- och habitatdirektiv.

Det finns en missuppfattning om att man i rovdjurspropositionen skulle ha beslutat att en gynnsam bevarandestatus för vargstammen var 170 – 270 vargar. Riksdagens beslut innebar att referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus skulle vara någonstans i intervallet 170-270 men att det behövs en säkerhetsmarginal d v s en population större än referensvärdet. Riksdagens beslut var dessutom dåligt underbyggt, eftersom man inte tog tillräcklig hänsyn till genetiken.

Efter omfattande kritik mot riksdagsbeslutet – från miljöorganisationer, forskare och EU-kommissionen – gavs Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett bättre underlag. Genom nya analyser kom Naturvårdsverket då fram till att 300 vargar skulle kunna vara referensnivån för gynnsam bevarandestatus – men bara under förutsättning att minst en ny invandrare vart femte år bidrar med nya gener till vargstammen.

Naturvårdsverkets bedömning har accepterats av Högsta Förvaltningsdomstolen, och är därmed det som gäller tills EU säger något annat. Vår bedömning är att även 300 egentligen är för lågt, eftersom det bygger på att Sverige uppnår en långsiktigt livskraftig stam genom att räkna in över 1000 av de vargar som finns i Ryssland.

7) Är det rimligt att skyddsjägare, som avlivar exempelvis varg åt samhället, jobbar helt utan ersättning?

Vi ser inte att man behöver ändra den ordningen som är idag.

8) Hur jobbar ni för att stävja den så kallade ekoterrorism?

Gällande så kallad ekoterrorism, och till exempel djurrättsaktivism, anser vi att de som bryter mot lagar och regler och gör sig skyldiga till brott ska lagföras. Däremot anser vi att alla har rätt till sina åsikter och övertygelser och människor som handlar enligt dessa inom lagens ramar, ser vi inget problem med.

9) Vad anser ni om förslaget att en ny viltmyndighet tar över ansvaret för bland annat jakten?

Miljöpartiet vill inte införa en viltmyndighet. Vi anser att Naturvårdsverket är den myndighet som har bäst helhetssyn och kan förvalta viltet bäst. Däremot vill vi ha en djurskyddsmyndighet.

Liberalerna svarar:

1) Hur ert parti ser på vår nuvarande vapenlagstiftning?

Det behövs en god kontroll av alla vapen men det finns säkerligen åtgärder för att minska handläggningstiderna för vapenlicenser. Liberalerna röstade emot vapendirektivet i EU-parlamentet eftersom det var alltför långtgående vad gäller följderna för jägare och sportskyttar. När nu direktivet ska implementeras anser vi att det måste ske på ett sätt som drabbar så få legala vapenägare som möjligt.

2) Hur ser ni på polisens hantering av vapenärenden för jägare?

Det behövs en god kontroll av alla vapen men det finns säkerligen åtgärder för att minska handläggningstiderna för vapenlicenser.

2) Hur arbetar med att underlätta jakten på fredade arter som nu populationsmässigt vuxit till hållbara stammar?

Viktigt att jobba med tillämpningen av artskyddsförordning. Vi vill r.ex. ha friska rovdjursstammar samtidigt som vi ska ta stor hänsyn till berörd lokalbefolkning, deras djurhållning och ekonomi. Ansvariga myndigheter har ansvar att göra de nödvändiga avvägningarna om när och var jakt ska ske. Handlar både om licens- och skyddsjakt. Livskraftiga stammar handlar inte bara om antal djur utan också om att säkerställa genetisk variation.

3) Hur vill ni förenkla hanteringen så fler kan köpa exempelvis vildsvinskött?

Vildsvinsjakten måste öka och en viktig drivkraft är att det måste bli enklare att sälja vildsvinskött utan att livsmedelssäkerheten äventyras. Frågan måste hanteras närmare av ansvariga myndigheter.

5) Hur jobbar ni för att skogsbruket ska ta hänsyn till höga naturvärden i skogen och möjliggöra talrika populationer av skogsfågel?

Skogsindustrins avverkning måste ske med hänsyn till bland annat den biologiska mångfalden, utifrån de två jämställda målen, produktionsmålet och miljömålet. Både staten och skogsnäringen har ett stort ansvar att skydda skogens ekosystem, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Vi vill se nya mer ersättningsmodeller och utbyte mot statligt ägd skog vid skydd av skog. Det behövs mer forskning kring frågor om alternativa bruknings- och avverkningsmetoder.

6) Hur vill ni att den svenska vargpopulationen förvaltas? Hur många vargar ska vi ha och hur ska drabbade på landsbygden och renägare kompenseras? Hur mycket ska vargarna få kosta?

Utifrån att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar vill Liberalerna ha en förvaltning som både värnar biologisk mångfald och minskar rovdjursskador. Den regionaliserade rovdjursförvaltningen ska fortsätta och utvecklas. En ingående dialog och bred förankring, särskilt bland människor som lever i rovdjurstäta områden, är helt centralt för att lyckas med en bra förvaltning. Skyddsjakt och selektiv jakt ska vara möjlig för att förhindra oacceptabla rovdjursskador i tamdjurshållningen. Myndigheter ska naturligtvis följa riksdagens beslut och de är regeringens ansvar att detta sker. Livskraftiga stammar handlar inte bara om antal djur utan också om att säkerställa genetisk variation.

7) Är det rimligt att skyddsjägare, som avlivar exempelvis varg åt samhället, jobbar helt utan ersättning?

Det är rimligt att se över detta.

8) Hur jobbar ni för att stävja den så kallade ekoterrorism?

I de fall det handlar om brottsliga handlingar måste rättsväsendet agera konsekvent.

9) Vad anser ni om förslaget att en ny viltmyndighet tar över ansvaret för bland annat jakten?

Vi har varit öppna för idén om en myndighetsstruktur som tar ansvar för viltfrågorna.

Taggar:
Läs också