Nödrop från Älvkarleby: Vad har hänt med fisket?

Vad har egentligen skett med fisket i Älvkarleby? Det frågar sig Älvkarleby sportfiske efter katastrofsiffrorna 2018, då endast 573 havsöringar fångades på samtliga sektioner. Att jämföra med 7 000 för 20 år sedan …

Det är Janne Olsson på Älvkarleby sportfiske som slår larm genom både en debattartikel och en skrivelse till bland annat Havs- och vattenmyndigheten. Han ställer sig frågan om det redan är för sent, eller om myndigheterna kommer hjälpa honom och de andra entusiasterna i området att bryta den negativa trenden.

Janne Olsson har egna teorier kring de dystra sifforna sedan mitten på 1990-talet.

”Gråsälsstammen har vuxit från akut hotad i början på 1990-talet till en trolig population på närmare 50 000 i Östersjön år 2019. Skarvens framfart från slutet på 1990-talet till i dag, Gävle/Älvkarleby har haft ett snitt på över 3 200 häckande skarvar de senaste 20 åren. Vi har fått ett utökat trålarfiske utanför vår kust där det till till exempel Norrsundets hamn anlöper över 400 fiskefartyg per år. En stor del av dessa fångster går till foder”. Vad gör myndigheterna i skarvfrågan, när det gäller gråsälen, trålarfisket och havsöringen som jag nämnt och nämner i detta brev? undrar han.

Och nu har han fått svar från Havs- och vattenmyndigheten på sin skrivelse.

Det lyder så här i korta drag: För skarv finns en nationell förvaltningsplan från 2014 som Naturvårdsverket ansvarar för. Länsstyrelserna kan besluta om skyddsjakt av skarv vilket vi förstår av din skrivelse att du är medveten om. Havs- och vattenmyndigheten kommer närmast tillsammans med flera länsstyrelser, Vattenkraftbolagen Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet att delta i ett möte i februari om kraftbolagens odlingsverksamhet och kompensationsutsättningarna av lax- och öringsmolt. På mötet kommer bl.a. skarv och närliggande frågor i din skrivelse att tas upp. Förvaltningen av gråsäl kan man läsa mer om i ”Nationell förvaltningsplan för Gråsäl” som finns på vår hemsida. Havs- och vattenmyndigheten ser inget hinder för skyddsjakt på problemsälar i området med avseende på populationsstorlek och artskydd, då det i dagsläget troligen inte skulle äventyra gynnsam bevarandestatus av arten.

Janne Olsson välkomnar svaret och ser faktiskt lite hoppfullt på framtiden.

– Det ser ljust ut. Det blir spännande att följa vad som sägs på kompensationsutsättningsmötet, konstaterar han.

Läs även om makrillens tillstånd:

Forskare slår larm – makrill inte hållbart fiskad längre

Taggar:
Läs också