”Stryknin var det enda som hjälpte mot vargen”

Naturvårdsverket försöker driva igenom att det svenska renskötselområdet ska ha minst ett vargrevir med valpar. Jämtland pekas ut som möjligt för etableringen, vilket Jaktjournalen berättat här.

– Det där förslaget kan dom köra upp någonstans där solen aldrig skiner. De kan börja med att följa riksdagsbeslutet om max tio procent skador av rovdjur på renhjordarna, säger 44-årige renskötaren Mathias Kristoffersson.

Han bor i Borgafjäll i Västerbotten och tillhör Voernese sameby som bedriver renskötsel i Jämtlands och Västernorrlands län.

På vårarna föder vajorna sina kalvar på fjället, där de sedan lever ända fram till hösten och flytten ned till vinterbetena i skogarna.

Riksdagsbeslut som inte följs

I en intervju hos SVT Jämtland säger chefen för Naturvårdsverkets avdelning för viltförvaltning, Marcus Öhman, att vargarna inte ska vara i renskötselområdet.

– Jämtland har året runt marker och det är små områden uppe i fjällen. Då vill Naturvårdsverket ha det till att resten av Jämtland inte är renskötselområde, men resten är ju vinterbete. Vi utnyttjar hela Jämtland och Västernorrland, från norska gränsen till kusten, för renbete sommar och vinter. Kontentan av Naturvårdsverkets resonemang är att vi blir utan vinterbete, kommenterar Mathias Kristoffersson.

Han pekar på att Sveriges högsta beslutande organ, Riksdagen, beslutat att ingen svensk sameby ska ha skador på renhjordarna som överstiger tio procent. Han efterlyser att Regeringen tar beslut och fäster på papper att renskötseln ska prioriteras framför rovdjuren.

– Efter forskningsstudien, som visade att björnar tar långt mer renar än vi ens trodde själva, har det blivit lättare att få skyddsjakt på björn. Men fortfarande är skadorna på renhjordarna långt över de tio procent som Riksdagen beslutat ska vara gränsen, säger Mathias.

Gift och raka råd

Det stora problemet med varg är att den stressar renarna så att hjordarna skingras och sprids över enorma arealer.

– Det kan ta ett halvår innan renarna går att hantera igen. Vallhundarna blir värdelösa för oss eftersom renarna förknippar hundarna med varg, konstaterar Mathias.

Äldre anhöriga har berättat för honom om vilka problem renskötseln hade med varg förr i tiden. Mathias har bland annat hört berättelsen om tre samebyar i Frostviksfjällen, som låg ute och försökte vakta sina renar. Ändå smet vargen in och dödade 125 renar en natt.

Det slutade med att kungen gav tillstånd att använda gift – stryknin.

– Man hade fyra heltidsanställda vargjägare och stryknin var det enda som hjälpte. Men det var ett djävla svineri – man fick ha munkorg på hundarna i flera år och det fanns inte ett levande, köttätande djur på fjället, berättade min farbror för mig.

Farbrodern, som var född 1909, gav raka råd till sin brorson:

– Får du ett skottläge på en varg måste du ta det, även om Naturvårdsverket, polisen och länsstyrelsen står och tittar på, sa han. Min farbror var livrädd för vargen, säger Mathias.

Vilken sameby ska utplånas?

I dagens vargdiskussioner möter han stor okunskap inför vargproblemet. Det gäller både den breda allmänheten och politiker och tjänstemän.

– Jag frågade en känd vargvän vad rovdjuren skulle äta om renskötseln försvann. Den personen är lärare och han svarade vildsvin och rådjur. Det är sådana vi debatterar emot, människor som har stor makt och vet så lite, säger Mathias.

Han menar att samhället i och med beskedet om ett vargrevir i renskötselområdet, utfärdat en dödsdom mot någon sameby.

– Vilken sameby har de tänkt ska bli utplånad? För det är det som kommer att ske. Den sameby som får vargen blir uppäten – och jag tror att de kommer att driva igenom det här med våld, säger Mathias Kristoffersson.

Mikael Moilanen
mikael.moilanen@jaktjournalen.se
070 – 744 18 21
Taggar:
Läs också