Lantbruk

Forskningsprojekt ger ny kunskap

nötkreatur
Det finns en stor variation i klövhälsoregistreringar vid verkning av nötkreaturs klövar.

Under åren 2017-2019 delades totalt 15 miljoner kronor ut till 19 olika forskningsprojekt för att stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Stödet till forskning har gått till olika djurslag och olika aktörer.

– Stödet har lett till ny kunskap som kan öka djurvälfärden och konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

De projekt som fått stöd har handlat om forskning på olika djurslag, fisk, gris, kyckling, nötkreatur, kalkon, värphöns och lamm. Forskningsprojekten har bland annat kommit fram till följande:

  • Det finns en stor variation i klövhälsoregistreringar vid verkning av nötkreaturs klövar. Registreringarna kan troligen bli mer samstämmiga med regelbundna kalibreringsövningar.
  • Grisbönders rutiner för att regelbundet kontrollera vattenflöde och temperatur i smågrishörnan är viktiga för smågrisöverlevnad. Med bättre rutiner överlever fler smågrisar.
  • Många fårägare har positiva erfarenheter av att hålla får som utegångsdjur i Sverige. De upplever att får klarar kyla, nederbörd och vind bra och är intresserade av att få till en ändring av ligghallskravet.
  • Värphöns behöver inte upprepade vaccinationer mot rödsjuka under deras produktionsperiod. I nuläget finns inte vetenskaplig grund för att ändra befintliga vaccinationsrutiner.
  • Sjuklig hjärtförstoring hos regnbågslax är vanlig i våra svenska fiskodlingar. Orsaken till att odlad fisk utvecklar hjärt-och kärlsjukdomar är troligen att fisk avlas för ökad produktion och en snabb tillväxt.

Läs rapporten Stöd som främjat både djurvälfärd och konkurrenskraft