Ökad efterfrågan på eldningspellets har resulterat i perioder brist och höga priser. Emelie Steen från Lundbaserade Skånekraft menar att småskalig tillverkning av biopellets på gården kan vara en dellösning för lantbruket.
För skånebördiga Emelie Steen började intresset för småskalig pelletsproduktion redan innan priserna drog iväg. Hon ville hitta ett sätt att producera sitt eget foder till gårdens höns. Ganska snart föddes dock idén att börja producera eldningspellets. Till skillnad från de flesta som eldar pellets äger hon ingen pelletspanna, utan eldar pelletsen i en så kallad pelletskorg direkt i kakelugnen.
Orsaken att byta ut veden var främst att skära ned uppvärmningskostnaderna och idag är hon självförsörjande på sin egentillverkade lövpellets. Insikterna och lärdomarna gjorde att hon i fjol startade företaget Skånekraft som är specialiserade på mindre pelletspressar avsedda främst för lantbruk och villaägare.
– Vi underskattar ofta hur stor miljöpåverkan det blir när en enkel produkt som pellets ofta måste fraktas långa sträckor innan den når slutkonsumenten. I Sverige har vi tur som har ett omfattande skogsbruk och därmed stora mängder tillgängligt råmaterial. Dock stillar utbudet av råmaterial inte efterfrågan och det importeras faktiskt en hel del pellets, det är onödigt, säger Emelie Steen.
Kriget i Ukraina har exponerat samhällets sårbarheter, framförallt när det kommer till energiförsörjningen. Både ekonomer och forskare menar på att svenskarna behöver gå i en riktning där fler ökar sitt oberoende och blir mer självförsörjande.
– För lantbruket är det här en ödesfråga och det har skett en nödvändig attitydförändring de senaste åren. Solceller är ett bra exempel, dessutom ett sedan decennier väl inarbetat koncept som börjat anammas på bred front, särskilt på landsbygden här nere i södra Skåne ser man numera paneler på nästan varje loge. Det är positivt. Dessutom tenderar man inom lantbruket att välja pellets som primär eller sekundär energikälla, menar Emelie Steen.
En viktig aspekt är materialen pelletsen tillverkas av menar hon. För ett år sedan, när priserna var som värst på köpta träpellets, kunde konsumenterna inte konkurrensutsätta sina träpellets med andra, billigare och miljövänligare material. Forskning som hennes företag låtit göra visar på att pellets gjorda av vanliga svenska höstlöv uppfyller marknadens kvalitetskrav för träpellets med ett uppmätt värmevärde på 5 kW per kilo. Höstlöv är tillgängliga för de flesta svenskar, något Emelie Steen menar är en outnyttjad resurs.
– Varje år krattar vi svenskar ihop oerhörda mängder höstlöv, dessa eldar vi upp i en rostig tunna på grusuppfarten eller kör till en återvinningscentral. I bästa fall hamnar löven på komposthögen. Jämfört med ved, som är en avverkningsprodukt, blir löven i det här sammanhanget en avkastningsprodukt som återkommer varje år utan att vi behöver fälla träd för uppvärmning. Flera av våra kunder på landsbygden pelleterar dessutom halm, hö och även spannmål. De som har tillgång till sågspån brukar föredra att göra träpellets. Det handlar till syvende och sist att se till sin egen situation och förädla de biomaterial som finns tillgängliga.
Kostnaden för köpta pellets har gradvis ökat, och priserna ser ut att stanna, med ett dagspris där en 16-kilossäck kostar omkring 80-100 kronor. Något som fått många som eldar med pellets att rent av överväga andra lösningar.
– Om man räknar på att vår minsta eldrivna pelletspress kan producera någonstans mellan 60 till 100 kilo färdig pellets i timmen, och elmotorn drar tre kilowatt, så lönar det sig även när elpriserna är som högst. Jag brukar för skojs skull räkna på tio kronor per kilowattimme, ett elpris få känner sig särskilt bekväma med. Men då kostar ju faktiskt 60-100 kilo pellets endast 30 kronor vilket på sista raden blir 30-50 öre per kilo pellets, är kilowattpriset en krona blir ju kilopriset någonstans runt 3-5 öre istället. Det räkneexemplet brukar få folk som är vana att betala 7-8 kronor per kilo att höja på ögonbrynen, avslutar Emelie Steen med ett skratt.
