När Jordbruksverket i en uppdaterad rapportserie presenterar mervärden inom svensk livsmedelsproduktion, lyfts försörjningsförmåga fram som ett viktigt mervärde.
Mervärden inom svensk livsmedelsproduktion har koppling till såväl miljömässig som ekonomisk och social hållbarhet.
– Det vi lägger in i begreppet mervärde är helt enkelt de styrkor och fördelar som finns inom, eller som genereras av, svensk livsmedelsproduktion. Mervärdena baseras på att svensk lagstiftning, frivilliga branschpolicyer och andra bestämmelser generellt är mer omfattande än i många andra länder. Det har en positiv påverkan på den svenska matens egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Under många år har låg antibiotikaanvändning, god djurvälfärd och en låg miljöpåverkan dominerat samhällsdebatten om mervärden inom svensk livsmedelsproduktion. Dessa är fortfarande både aktuella och relevanta – men får nu alltså sällskap av beredskapsperspektivet och vår försörjningsförmåga.
I rapportserien om svenska mervärden framhåller Jordbruksverket att en robust och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion är central för att Sveriges befolkning ska ha tillgång till mat i såväl kristider som under stabila perioder. Livsmedelsproduktionen behöver också vara lönsam och konkurrenskraftig .
Lika mycket som försörjningsförmågan är ett mervärde i sig, blir övriga mervärden också incitament som kan bidra till att stärka den svenska försörjningsförmågan.
– Kunskap om de mervärden som finns hos svenska livsmedel ger konsumenter större motivation att göra medvetna val. Om konsumenter i växande utsträckning väljer att köpa svensk mat stärker det jordbrukets lönsamhet, konkurrenskraft och den svenska försörjningsförmågan, säger Åsa Lannhard Öberg.
