Våren är sen och präglas av väldigt varierande höstrapsbestånd, fin höstsäd och vallar som ser lovande ut enligt Hushållningssällskapet. Att stanna kvar eller gå är en vanlig fråga för många mjölkbönder med ekologisk produktion.
Höstspannmålen ser generellt bra ut, enligt Fältrapporten nr 1 2023. I många fall ser den dessutom bättre ut än vad man förväntat sig, rapporterar Hushållningssällskapet. Dock varierar det något och på framförallt tyngre och blötare jordar kan höstvetet se sämre ut, i enstaka fall så dåligt att lantbrukaren bestämt sig för att köra upp det.
– På de lättare jordarna ser höstvetet bättre ut, medan det på de tyngre där det varit blött och frusit upp, ser sämre ut, säger Andreas Svensson, rådgivare på Hushållningssällskapet Jönköping.
Höstrapsen varierar i väsentligt högre grad än den höstsådda spannmålen. I södra och mellersta Skåne har en omfattande del av höstrapsen varit så dålig att man måste köra upp den. Ett avgörande skäl till detta är att det varit förhållandevis kallt men utan snö som skyddat rapsen. På Gotland har man sett en del skador orsakade av vitkindade gäss och svanar.
I Skåne har man sett skador orsakade av ringduvor, vilket är en ny skadegörare i rapsen. I Mälardalen är man van vid att en del höstraps måste köras upp, men än är det för tidigt att ta beslut. I exempelvis Östergötland och Halland ser höstrapsen till största del lovande ut.
– Det är mycket höstraps som körs upp här i mellersta Skåne, det är ett hårt drabbat område, säger Mats Håkansson, rådgivare på HIR Malmöhus, Hörby.
Vallarna ser ut att ha klarat vintern bra även om det varit en trög start på grund av den kalla våren enligt de tillfrågade rådgivarna. Dock har man sett stora skador av vildsvin i sydvästra Västergötland. En del fält har blivit väldigt illa skadade.
– Det största problemet för vallarna är vildsvinen, det händer att skadorna blir så stora att man måste köra upp vallen och så in den på nytt, säger växtodlingsrådgivare Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Länghem.
Att lämna ekologisk produktion för konventionell, eller att stanna kvar, har varit en stor fråga i vinter för många lantbrukare med ekologisk produktion. Det är framförallt mjölkbönder på grund av den sviktande efterfrågan på ekomjölk som ställts inför denna frågeställning, men även en del växtodlare och nötköttsproducenter har funderat.
En del mjölkproducenter har bestämt sig för att lämna, det är främst de som inte haft ekologisk produktion någon längre tid och de som är mer affärsmässigt än ideologiskt drivna.
En del väljer att driva sin mjölkproduktion konventionellt, samtidigt som de fortsätter att driva sin växtodling ekologiskt. Skulle man ändra sig är det en mycket snabbare process att åter driva mjölkproduktionen ekologiskt än vad det är med växtodlingen, där det krävs karensår.
Enligt en rådgivare är det främst mindre mjölkproducenter som lämnat den ekologiska produktionen, medan de större stannar och satsar hårdare. I områden där många mjölkproducenter valt att gå över till konventionell produktion, går de spannmålsodlare med ekologisk produktion som tidigare fokuserat på foderspannmål nu över till att odla ekologiskt brödvete och ekologisk grynhavre.
