Lönsamheten i skogsbruket föll något under 2019 jämfört med 2018. Det framgår av Skogforsks Skogsbruksindex, som speglar virkets nettovärde i relation till kostnaderna för att bedriva skogsbruk.
Skogsbruksindex har sjunkit något på grund av en svag virkesprisökning samtidigt som mängden utförd skogsvård återgått till en mer normal nivå i södra Sverige och drivningskostnaderna fortsatt att öka. Med undantag för ungskogsröjning så har inte skogsvårdskostnaden per hektar ökat i någon större utsträckning.
Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät visar att den genomsnittliga virkesintäkten vid väg ökad med 1,6 % till 456 kr per m3 fub under 2019. Samtidigt ökade de totala skogsbrukskostnaderna på det egna skogsinnehavet med 5,5 %. Därigenom sjunker skogsbruksindexet marginellt jämfört med 2018.
Därför ökade kostnaderna
Här är de främsta skälen till att kostnaderna för skogsbruk ökade 2019 jämfört med 2018:
– I södra halvan av Sverige ökade drivningskostnaderna ytterligare då andelen försvårad drivning (avverkning och terrängtransport av virke) ökade på grund av stormfällningar i stormen Alfrida och barkborreangrepp.
– Mängden utförd skogsvård återgick till normala nivåer i södra Sverige efter en drastisk nedgång under den extremt torra sommaren 2018.
– Insatser för kompletterande plantering (hjälpplantering) ökade eftersom många plantor inte överlevde sommaren 2018.
– Kostnaderna för skogsbilvägar ökade, främst i norra Sverige.
– Medeltransportkostnaden från skog till industri ökade.
Drivningskostnaderna fortsätter att öka och jämfört med 2018 har kostnaden för normal slutavverkning har ökat med 4,7 % i hela landet och kostnaden för gallring har ökat med 2,7 %.
De försvårande avverkningarna är avsevärt dyrare än normala drivningar och slutavverkningskostnaden ökade med cirka 35 % i södra Sverige och 50 % i norra Sverige. Försvårad gallring har endast skett i södra Sverige och är avsevärt kostsammare än normal gallring. De avverkade träden är nästan dubbelt så stora.