Det krävs kraftigt ökade resurser till veterinär beredskap så att det står i proportion till den samhällsnytta beredskapen utgör. Det säger Jordbruksverket i ett remissvar till betänkandet ”Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård”.
Jordbruksverket har sedan 2020 efterfrågat en utredning med syfte att utreda hur den veterinära servicen kan utformas för att anpassas till den verklighet som råder med en brist på veterinärer och framförallt veterinärer som vill arbeta beredskap.
I november 2022 presenterade regeringens särskilda utredare förslag för en långsiktigt hållbar djursjukvård som sedan har skickats på remiss av regeringen.
– Vi ser tillgång till veterinär service i hela landet, dygnet runt, som avgörande utifrån flera olika perspektiv. Det är en förutsättning för att kunna leva upp till djurskyddslagstiftningen, kunna säkra ett gott smittskydd och stödja företagen på landsbygden. I slutändan handlar det om att värna våra djur och säkra vår livsmedelsförsörjning både i fredstid och vid störda förhållande, och att möjliggöra en levande landsbygd såklart, säger Helena Elofsson, djurskyddschef.
Jordbruksverket bedömer att det som behövs är en satsning på veterinära resurser i samhället så att dessa står i proportion till de samhällstjänster som veterinärerna i dag står för. Det behöver vara attraktivt för statliga och privata veterinärer att arbeta med dessa uppgifter dygnet runt i hela landet.
De privata veterinärerna är den största veterinära resursen i landet och Jordbruksverket anser att de behöver användas effektivare i beredskapsarbetet.
– Vi bedömer därför att det är av största vikt att det blir mer attraktivt för privata veterinärer att delta i beredskapsarbetet. Jordbruksverket anser också att de privata aktörernas roll och ansvar behöver utredas ytterligare utifrån Sveriges höga ambition när det gäller djurskydd och de högt ställda kraven på veterinär service, säger Anna Clarin, enhetschef.
