Den gamla 70-talsvillan i gult tegel fick membrantätning, tilläggsisolering, solceller och solvärme, samt en tillbyggd ­oktagon.

Den gamla 70-talsvillan i gult tegel fick membrantätning, tilläggsisolering, solceller och solvärme, samt en tillbyggd ­oktagon.

Det största problemet med det moderna energihus-konceptet är att du behöver ett nytt hus för att det ska fungera. Eller inte. Andreas Molin renoverade sin 70-talsvilla och fick ett plusenergihus.

Andreas Molin är en ”väljordad” teoretiker och doktorand som verkligen omsatt sina kunskaper i praktiken. Förutom forskningen på Linköpings Universitet driver han företaget Perpetaum Mobile, eller PPAM, som levererar framför allt solenergianläggningar till industri, privatpersoner och kommersiella fastigheter. När vi träffar honom så gör vi givetvis det hemma i Ljungsbro, utanför Linköping och ett stenkast från Cloetta-fabriken. Där bor Andreas tillsammans med fru och tre barn på Finnängens gård i det som tidigare var en gul tegelvilla från 1976, men som idag är ett vitrappat plusenergihus.

Huset blev såklart en del av hans forskning och är väldigt intressant eftersom det inte är ett nyproducerat hus och visar hur man faktiskt kan hamna på plus minus noll på energikontot genom en renovering och sedan tillföra energi för att hamna på plus.

Här sitter husets två växelriktare på varsin inkommande fas. Solcellerna är uppdelade på strängar som ger max 8 Ampere, ­vilket innebär att man klarar sig med kabel på 4 kvadrat.

Här sitter husets två växelriktare på varsin inkommande fas. Solcellerna är uppdelade på strängar som ger max 8 Ampere, ­vilket innebär att man klarar sig med kabel på 4 kvadrat.

– Om man ändå vill byta fasad och tak så är det egentligen inte så mycket dyrare att göra så här, säger Andreas Molin när vi sitter och pratar i den oktagon som man valde att bygga till på den gamla huskroppen.

– Det här är ju att gå ”all in” vilket kanske inte är rätt för alla, men det var väldigt intressant att utvärdera huset just med tanke på att det är så gammalt, fortsätter han.

Det är många stora fönster i huset, vilket egentligen är den största energitjuven, men ljuset gör å andra sidan mycket för trivseln så det uppväger. Det krävs två saker för att skapa ett så kallat passivhus; bra isolering och lufttäthet. Definitionen enligt EU-normen för småhus är att huset inte får förbruka mer än 12 Watt per kvadratmeter. Isoleringen är ju ganska självklar, men lufttätheten är det många svenskar som förknippar med 80-talets mögelhus.

Hjärtat i husets ventilationssystem är denna lamellfläkt. Här finns också ett värmeelement, som än så länge inte blivit inkopplat eftersom det inte behövs.

Hjärtat i husets ventilationssystem är denna lamellfläkt. Här finns också ett värmeelement, som än så länge inte blivit inkopplat eftersom det inte behövs.

– Anledningen är att kall luft inte kan bära lika mycket fukt som varm luft, vilket gör att när fukten inne i huset passerar ut genom väggarna och träffar den kalla luften så fälls den ut som kondens i väggen, berättar Andreas.

Alltså måste huset vara helt tätt för att det ska fungera och tilluften samt cirkulation måste skötas via ett ventilationssystem. Alternativet är annars ett dragit gammal hus, där tilluften drar in genom väggar och golv och sedan går ut genom skorstenen. Problemet då är som sagt att det går åt väldigt mycket energi för att värma huset, vilket även det kan vara ok om man exempelvis eldar med ved. Men alternativet till det är egentligen att gå hela vägen åt andra hållet med ett hermetiskt tätt hus. Blir det något mitt emellan dessa två kan det bli problem med fukt och mögel. Andreas demonstrerar husets täthet genom att dra på köksfläkten och sedan be mig öppna ytterdörren. Det är nästan så det inte går och det pyser rejält när dörren släpper undertrycket.

Andreas Molin visar stolt upp mätarskåpet med en elmätare som går baklänges i vårsolen.

Andreas Molin visar stolt upp mätarskåpet med en elmätare som går baklänges i vårsolen.

Och trots att Andreas gått hela vägen med sitt 70-talshus har han ändå utgått ifrån det som fanns i huset. Så istället för att värma luften som cirkuleras använder han husets gamla enrörssystem med tillhörande element. Till det har han kopplat en värmepump, som han modifierat med hjälp av en gammal ackumulatortank för att få bättre effekt.

– Så småningom så ska jag sätta in en vattenburen luftvärmare i ventilationen, men det har egentligen inte behövts än så länge. Fast de allra kallaste dagarna så blir det kanske lite för låg temperatur inne, säger Andreas.

Men om huset är helt tätt är just fukten egentligen inget problem, tvärtom så ger den en bättre inomhusmiljö bara luften cirkuleras ordentligt.

– Jag försöker också få resten av familjen att tänka på såna saker som att inte hälla ut badvattnet, utan låta det stå i badkaret och svalna, så vi kan återanvända värmen, berättar Andreas.

Och många som intresserar sig för solenergi drömmer om ett liv ”off the grid”, alltså bortkopplade från elnätet helt och hållet. Andreas Molin menar att det inte är smart i långa loppet. Dels förlorar man möjligheten att tillföra energi till elnätet, vilket på sikt gynnar hela Sverige så klart, dels producerar Sverige väldigt ren och effektiv energi via sina vattekraftverk, och det anser han att vi ska utnyttja.

Som företagare har Andreas spårat in på i första hand solceller, eftersom det fanns en marknad där. Det största problemet där är fortfarande att få till vettiga avtal med nätägare om hur varje fastighets överskott ska hanteras. Som det är idag varierar nätägarnas vilja att hantera mikroanläggningar och deras överskott. Bäst i Sverige är Tekniska Verken i Linköping, som är en stor nätägare i Östergötland och Sörmland. Tack vare Andreas själv samt Katrineholms energiprofet Johan Ehrenberg så har man fått till ett avtal om nettodebitering per månad, och där Tekniska Verken faktiskt betalar 50 öre för vare kW som överproduceras.

Står det minus på elmätaren så betyder det att huset producerar mer el än vad det gör av med.

Står det minus på elmätaren så betyder det att huset producerar mer el än vad det gör av med.

– Årsnettodebitering hade varit bäst för oss små producenter, det har man exempelvis i Danmark, men månadsnettodebitering är helt ok, säger Andreas.

Med nettodebitering menas att du betalar för den energi du förbrukar, minus den som du producerat själv. Och har du då Tekniska Verken i Linköping som nät­ägare, jag då kan det till och med hända att du faktiskt får en slant i slutet på månaden! Men målsättningen är i första hand att få ett nollresultat, alternativt ett litet överskott.

Och dessa solcellssystem, som då säljs ”nyckelfärdiga”, har blivit väldigt populära bland jordbrukare. Just nu experimenterar man med att använda överskottsvärmen under solcellerna till att förvärma luften till spannmålstorkar och på så sätt även spara in diesel. Solcellerna blir dessutom effektivare ju kallare de är, så det tjänar två syften.

– Det svenska jordbruket är faktiskt ganska energieffektivt, i alla fall om man jämför med industrin, samtidigt finns det ju enorma takytor på ladugårdar som man kan lägga solceller på, säger Andreas och ler stort.

Enligt en uträkning finns det 660 kvadratkilometer takyta i Sverige, det skulle teoretiskt sett räcka till 75 Terrawattimmar el, eller halva Sveriges årsförbrukning. Intressant tanke.

Innan vi åker vidare så går Andreas ut och fodrar familjens Svärdsjöfår. Bilden av en helt vanlig familj med hund, katt några får på en liten gård är egentligen väldigt tydlig. Men Andreas har tagit livet på landet ett steg till och visat att man kan leva klimatsmart, miljövänligt och energieffektivt också. Och på tio års sikt kanske vår syn på ”renovering” ser helt annorlunda ut. Att det går, det har Andreas bevisat.

Text & Foto: Henrik Fitinghoff