På gården Föckelkärr vågar två familjer satsa på framtiden. Här byggs ett kostall för 200 djur värt 16 miljoner kronor. ”Vi vill låta de unga ta över. Det här är ett måste för att det ska vara möjligt”, säger Carl-Axel Larsson, som med hustrun Kerstin har drivit gården 30 år i år.
Det är ett bygge i den större klassen som reser sig över den nyschaktade planen. Kostallet är placerat en liten bit från boningshus och övriga byggnader på gården Föckelkärr 720 i Pålsboda, några mil utanför Örebro. Den röda färgen lyser klart på gaveln mellan byggnadsställningarna. Inuti flödar ljuset in från takfönster och öppningar på sidorna.
Det finns en tydlig vision bakom byggnationen, säger Carl-Axel Larsson, som tar emot tillsammans med Kerstin och sonen Edvard och hans sambo Ellinor Alfsson.
– Jag och min fru har drivit den här gården sedan 1990. Nu vill vi låta den yngre generationen ta över: Edvard och hans familj, säger Carl-Axel.
– De nuvarande byggnaderna har blivit omoderna. För att verksamheten ska kunna fortsätta var vi tvungna att göra den här satsningen. Det fanns ingen annan utväg.
Föckelkärr är en kombinerad mjölk- och spannmålsgård. Nybyggnationen gör att den nuvarande besättningen på cirka 70 djur och 66 mjölkplatser kan fördubblas, liksom produktionen av mjölk.
Sedan tidigare finns två stall för kor på gården, ett separat för mjölkkor och ett för ungdjur.
Det nya kostallet ska ha plats för 129 mjölkande kor, men också innehålla uppfödning av kvigor från ett års ålder.
I slutet på mars var inredningen på plats. Anläggningen kunde börja provköras. Den 15 april invigdes det nya kostallet och gårdens djur fick byta logi.
– Vi köper in 24 kor plus ungdjur direkt, för att börja fylla den nya byggnaden. Vi planerar att det kommer att ta ungefär två år innan vi har kommit upp till full nivå på produktionen, säger Carl-Axel Larsson.
Hälsoaspekten gör att inköpen av djur hålls nere, säger han.
– Vi är försiktiga med att köpa in från andra besättningar, med tanke på risken för problem med juver- och klövhälsa. Vi föder hellre upp själva, även om det tar längre tid.
Hög tekniknivå
Den höga tekniknivån bidrar till en mer lättjobbad arbetsplats.
– Det kommer inte att krävas fler timmars jobb trots att verksamheten fördubblas, säger Edvard Larsson.
– Verksamheten styr sig själv och fördelas ut mer jämt över dygnet, till stora delar utan personal, säger Carl-Axel Larsson.
– Miljön blir inte bara bättre för oss som jobbar här, utan även för korna, fortsätter Kerstin Larsson.
Det var den 5 augusti i fjol som byggföretaget Novab etablerade sig på platsen för att börja montera byggnaden och inredningen.
– Vi är väldigt nöjda med Novab och vill ge dem en stor eloge. Stefan Olofsson på Novab gjorde en tidsplan som har hållits väldigt exakt, säger Edvard Larsson.
Grundjobbet var till största delen utfört när Novab tog vid, berättar Carl-Axel. Det hade familjen fixat själva.
– Vi hade gjort allt arbete med bottenplatta, dränering och avlopp. Vi köpte en egen grävmaskin för gräv- och schaktarbeten.
Arbetet med grunden och en cirka 5 000 kubikmeter stor gödsellagun krävde en del sprängarbeten, genomförda av en entreprenör. Till anläggningen hör en fyra meter djup pumpbrunn.
Lagunen var en utmaning, säger Carl-Axel Larsson.
– Den milda vintern gjorde att sidorna blev för mjuka, vi fick tänka till lite extra. Samtidigt lyckades de lägga hela taket efter nyår utan en enda snöflinga.
Marken som kostallet ligger på består till tre fjärdedelar av skogsmark och resten betesmark.
– Man vill ju inte gärna ta av den produktiva marken för att bygga på, säger Carl-Axel och Edvard.
Finansieringen en utmaning
Största svårigheten med bygget har varit finansieringen.
– Vår huvudbank och en annan sa nej, trots att vi kunde presentera en budget som gick ihop. De hade dåliga erfarenheter av andra i vår bransch, visade det sig. Till sist fick vi hjälp av en bank som vi hade en del affärer med sedan tidigare.
Planerna på det nya kostallet tog fart för fyra år sedan. Strategin var att studera hur andra hade gjort, säger Kerstin.
– Vi gjorde studiebesök på gårdar i bland annat Rya, Skalltorp, Karlsborg och Fjugesta.
Resultatet blev ett tiotal versioner av ritningar på vägen till den färdiga byggnaden.
– Vi har själva kommit fram till de lösningar vi vill ha, som sedan byggföretaget har genomfört, säger Carl-Axel Larsson.
Det beslutades att det nya kostallet skulle vara fristående och inte byggas ihop med någon av de nuvarande byggnaderna.
– För oss var logistiken till och från det nya kostallet viktig. Ett fristående bygge skulle göra det lättare med transporter till och från kostallet av bland annat foder. Vi kunde ordna med vägar som inte smutsades ner av djuren, förklarar Edvard Larsson.
Så modernt som möjligt är visionen. Mjölkkorna går på en helspalt där robotskrapan för ner avföringen till en ledning som pumpas vidare till gödsellagunen. Hos ungdjuren finns mekaniska skrapor.
– Det är viktigt att få det så rent som möjligt för bästa möjliga klövhälsa, säger Carl-Axel Larsson.
Två robotar mjölkar automatiskt korna när de lockas in i ett bås för att äta. Här finns också två helautomatiska ryktborstar.
– De brukar vara populära, säger Carl-Axel med ett leende.
Fodret består av gräs och ensilage, som portioneras ut med bandfoderenhet. Kostallet är isolerat, bland annat för att undvika frost kring robotarna, men också för att minska fukt och kondens.
Automatisk temperaturreglering
Någon uppvärmning behövs inte.
– Kor i mängd producerar oerhört stora mängder värme, säger Edvard Larsson.
Temperaturen i kostallet regleras automatiskt med hjälp av självdragsventilation via takfönster, plus plexiglasskivor på långsidorna. De sköts via linor kopplade till automatik.
Här finns också separata avskiljningsplatser och båsplatser till alla djur, bland annat 6 kalvningsboxar.
– Helheten bygger ju på ett lösdriftssystem där korna i princip gör som de själva vill, säger Carl-Axel Larsson.
Det är lite ”sci-fi” över det hela, håller han med om.
– Det är tur vi har Ellinor, som har jobbat med en anläggning som den här tidigare. Det har faktiskt inte vi gjort, säger Edvard med ett skratt.
– Jag jobbar förstås helst i ett modernt kostall, som jag är van från mitt jobb som avbytare, säger Ellinor Alfsson och ser förväntansfull ut.
Är någon nervös för hur den stora satsningen ska fungera?
– Hela branschen har genomgått några järnår. Nu har mjölkpriset varit stabilt en längre tid. Så långt känns det bra, men det kan förstås svänga snabbt och vad händer med räntan? En annan faktor som vi inte kan säga något om är vad som kan hända oss själva framöver, säger Carl-Axel Larsson.
– Vi räknar med att de två första åren kan bli kämpiga innan vi har fått igång produktionen för fullt, fortsätter Kerstin.
Omgivningens reaktioner har varit positiva.
– De flesta tycker att det är roligt. Det är många kringboende som har ställt upp och hjälpt oss under byggnationen, säger Kerstin Larsson.
Generellt är liknande byggen i branschen sällsynta.
– Jag tror man är rädd för att binda upp sig med lån och ansvar, funderar Kerstin.
Henrik Holter jobbar som platschef för Novab på bygget av kostallet i Föckelkärr. Han är en av totalt tre i arbetsstyrkan.
– Det här är ett lite större kostall än vi brukar bygga. Men allt har gått kanonbra med ett fint samarbete med alla inblandade.
Så hur ser framtiden ut på Föckelkärr?
– Vi tar det som det kommer. Vi måste få det här att rulla först innan man planerar för något annat, sammanfattar Edvard Larsson.
Eric Bengtsson
