Det var ett bra tag sedan som vi lade fingrarna på dessa två specialkedjor, som båda är tänkta att förenkla din tillvaro som skogshuggare. Så hur har det gått egentligen?
Vi pratar alltså om Oregon PowerSharp och Stihl Picco Duro 3, två olika sätt att försöka slippa slipa kedjor. I alla fall för hand. Tanken är alltså att göra jobbet så enkelt och smidigt som möjligt, även för den som inte kan slipa en kedja. Nu är det inte särskilt svårt att lära sig, men i vissa situationer sliter du mer kedja än du hinner såga, och då blir det givetvis en tidsmässig belastning.
Som när du sågar upp gammalt smutsigt virke, eller röjer bland stubbar och sten. Stihls lösning är en härdad lågprofilkedja som enligt uppgift ska hålla skärpan fyra gånger så länge… Det låter ju inte så mycket kanske, men vi återkommer till det.
Oregons lösning är en kedja som du snabbt kan slipa upp till full skärpa med hjälp av en slipsten. På Oregons egen batterisåg, som vi tidigare testade, är slipstenen inbyggd men det finns en lös hållare som enkelt kan fästas på svärdsspetsen och som gör att systemet fungerar på andra sågar också.
Det handlar om helt vanliga kedjor med lite ovanliga egenskaper. Så hur påverkar dessa egenskaper det vanliga arbetet då? Ja, när vi fick kedjorna gjorde vi ett test på tid där vi gjorde ett skärtest i en lämplig jämntjock stock. Vi sågade stocken ner-upp-ner på tid och tog ett medelvärde på två försök. På så sätt fick vi reda på kedjornas kapacitet nya. Originalkedjan genomförde detta moment på 18,6 sekunder medan PowerSharp-kedjan gjorde det på 25,0 sekunder och den härdade på 28,1 sekunder.
De här lösningarna biter alltså sämre än motsvarande ”blöt” kedja, vilket är helt logiskt. I den härdade PD3:s (Picco Duro 3) fall så är alltid skärpa kontra härdning ett dilemma. Det gäller allt från knivar till klingor och kedjor. Ju blötare järn, desto vassare egg, ju större härdning desto hållbarare skärpa. Man får alltså göra avvägningen utifrån vad eggen ska användas till.
I fallet med PowerSharp handlar det mer om att kedjans utformning inte blir helt idealisk för jobbet, eftersom den ska passa för slipstenen också, som måste komma åt på ett bra sätt. Alltså kompromissar man något utifrån hur en idealisk kedja är konstruerad idag. Jag skulle dock kunna tänka mig att man på Oregon, som är världens största tillverkare av motorsågskedjor, fortsätter utvecklingsarbetet av PowerSharp-systemet, och att det inom några år kanske kommer en PowerSharp 2.
Det går inte att se någon större skillnad på en härdad kedja jämfört med en ”blöt” kedja.
PowerSharp-kedjan får en lite annan profil för att den ska kunna slipas med slipstenen.
Och det här låter ju inte så positivt. Långa kaptider är ju inget man vill ha. Nej, det är sant. Och ska du ut i skogen och fälla träd rekommenderar nog alla inom motorsågsbranschen en blöt kedja som slipas minst varannan tank. Men livet på landet handlar inte bara om att fälla stora träd. Det är som sagt mycket annat som ska göras också. Och när jag för någon månad sedan insåg att jag gladeligen använde 201:an med PD3-kedjan, eller som nu på slutet Oregons PowerNow batterisåg med PowerSharp-kedjan, när jag gjorde ”skitjobb” runt gården så hade verkligheten bevisat något annat.
Vi har nyligen köpt en gård som varit minst sagt eftersatt i underhåll av allt, och ska den fungera måste vi först och främst få ordning på dikena. Marken är blöt och stenig om vartannat och det sly som växt upp är på vissa ställen mindre träd. En liten och lätt kedjesåg är utan tvekan det enklaste valet, annars får du gå två gånger om du tar röjsågen.
Träet är mjukt och jag märker inte av den något sämre skärpan hos dessa kedjor överhuvudtaget. Tvärtom kan jag jobba effektivt och snabbt, utan att oroa mig alltför mycket för stenar och bråte eller mossiga stammar med jord på.
Och nu har jag jobbat med dessa två kedjetyper i ett års tid och är inne på andra PowerSharp-kedjan, men den härdade PD3 är densamma. Efter sista dikesrensningen har den dock gjort sitt och jag kommer antingen att få lämna in den på slipning eller köpa en ny. Eller både och.
Så här ser slipstenshållaren och slipstenen ut. Notera det extra hålet i svärdet för styrningen.
För ska jag vara helt ärlig så har jag numera delvis konverterat till dessa enkla ”hobby-lösningar”. Det är helt enkelt smidigt att ha en såg med en kedja som man inte behöver vara jätteförsiktig med.
Med PowerSharp-lösningen tar det 2-4 sekunder på en motorsåg att slipa upp kedjan, på batterisågen med lägre kedjehastighet tar det cirka 10 sekunder. Snabbt, smidigt, enkelt. Med en härdad kedja som PD3 kör du tills du tycker det går för trögt, sedan lämnar du in den på slipning eller köper en ny, vilket är minst lika enkelt.
Och ska vi vara helt ärliga så har vi svårt att tro att den bara räcker fyra gånger så länge som en vanlig blöt kedja. Får vi gissa är nog åtta gånger så länge närmare sanningen, men det har vi inga vetenskapliga bevis för.
Sedan finns det ju en till aspekt av dessa lösningar som har med ekonomi att göra. En PD3-kedja kostar 589 kronor, vilket är lite mer än dubbelt så dyrt som en vanlig kedja. En PowerSharp-kedja kostar strax under 300 kronor,, vilket är ett helt ok pris. Nu måste du dock även köpa PowerSharp-svärdet, och ett helt kit med kedja, slipstenshållare, slipsten och svärd kostar strax under 400 kronor.
Du trycker sedan hållaren mot marken, eller som här en sten, och gasar i 2-4 sekunder så är kedjan vass igen.
Oavsett vilket system du nu väljer, och vi kan nog tycka att det kan vara lite hugget som stucket, så är det en investering som betalar sig. Om du sedan använder den härdade kedjan eller PowerSharp-systemet när det passar som bäst, vilket alltså är när du antingen inte behöver en supervass kedja eller när du vet att risken är stor att den blir förstörd.
Har du två motorsågar, varav den ena kanske är mindre och lättare, hade jag rekommenderat att konvertera den till någon av dessa lösningar. Det är väldigt smidigt att veta att man har en såg som kedjan är ”tillräckligt vass” på, och som man kan ta ut på skrotjobb. För det handlar ju bara om att få jobbet gjort på enklast och smidigast sätt.
Att de riktiga skoggshuggarna är skeptiska till dessa lösningar kan jag förstå, för det är inte de som är målgruppen, men med tanke på hur bra dessa lösningar fungerar så tror jag nog att allt fler kommer att ha dem hemma. Antingen som komplement eller reservlösning när man är ute, eller som permanent lösning på en såg. Så kommer det i alla fall att vara på den här gården.
Text: Henrik Fitinghoff Foto: Anna Back
